Att tolka mitt barn som tolkar allt bokstavligt och struntar i normerna

På utvecklingssamtal:
Fröken: Du kan ju börja med att tala om hur du tycker att det är att gå till skolan.
S: Lite bra och lite dåligt. Eller, alltså, Marie-Louise... du vet väl att jag inte går till skolan. Jag åker taxi.

Efter det samtalet insåg jag varför han inte hade sina inneskor på sig när jag hämtade honom, trots att jag varje morgon var noga med att tala om att "Dina inneskor ligger i väskan". Nu säger jag istället "Kan du vara snäll att ta på dig inneskorna i skolan idag?"

Sens moral: Säg det du menar. Och mena det du säger.

Hemma:
Jag: Ska du köpa några julklappar i år?
S: Japp.
Jag: Till vem då?
S: Ingen.
Jag: ???

...Insåg sedan att julklapparna han köper, de är till honom själv, så klart.

Sens moral: Varför skulle man lägga ut sina pengar på någon annan när man  istället kan köpa något man själv vill ha?