söndag 31 mars 2013

Påskigt värre

Förra året göt jag små äggljus. En annan rolig idé: Baka muffins i tömda äggskal. Jag har inte provat ännu, men ska nog. Senare idag. Eller imorgon. Kanske nästa påsk. Försöker att ta det lugnt och ta dagen som den kommer.

Bild från Buzzadors Facebooksida.
Jag tror att jag skulle välja sockerkakssmet eller liknande.
 Påskafton tillbringade vi med min bror och hans familj. Vi hade en härlig dag tillsammans - fast kanske blev det en aning för mycket mat i magen. Det var äntligen dags att tillaga D:s tjusiga lammstek. Receptet på bra resultat: Stekpåse, färsk vitlök och rosmarin och en ugnstermometer. Till det mumsig rödvinssås och krämig potatisgratäng.

Min svägerskas fina tårta.
"Fågelboet" är gjort av smält choklad och cornflakes.
Jag har tipsat om sajten dx.com förut. Där kan man beställa allt mellan himmel och jord - och det skickas till dig utan att du betalar porto. Barnens påskägg innehöll i år förutom det obligatoriska godiset varsin liten leksak. L fick en helrolig liten sak som gav mycket nöje under påskaftonen. D och J bjöd bland annat på en spännande ljushow utanför fönstret. Tränar du lite så kan du bli så här duktig.


Årens påskägg.

lördag 30 mars 2013

Jag drömmer om en grön sommar

Jag ser fram emot den svenska sommaren. Det är den bästa dagen på hela året.

Glad påsk på er, allesammans.

söndag 24 mars 2013

I år varar julen verkligen fram till påsken

Jag tycker faktiskt att det känns något konstigt att det "växer snögubbar" i krukorna hemma hos storebror bara en enda vecka före påsk. Fast visst är den otroligt söt... 
 
 
Fina är också Karlskronas nya påskdekorationer framåt kvällen. Kanske något att ta efter?

 
Det har varit en helmysig helg. Jag fyllde år förra veckan och lillasyster överraskade med ett helgbesök för att gratulera. Vi har bakat, pratat, promenerat och bestämt datum för sommarens resa till Island.
 
Dagens tips: För ett tag sedan läste jag att det går utmärkt att rengöra micron genom att ställa in en halv citron och micra någon minut. Jag var lite skeptisk, men det visade sig fungera fantastiskt bra. Efter att jag tagit några tag med en diskborste och sedan torkat rent med hushållspapper var micron skinande ren. Nästan som magi!

fredag 22 mars 2013

Kwalata

Jag har blivit ombedd att lägga upp fler bilder från resan. Jag hade ingen kamera med mig och har bara fotat med mobilen, så jag ber om ursäkt för den dåliga kvalitén på bilderna.

Idag tänkte jag berätta om sista två dygnen i Sydafrika. Vi lämnade vårt fina guesthouse och vår flirtige busschaufför Samuel körde oss mot nya äventyr i buschen. Vi checkade in på Kwalata, som är ett konferenscenter en timme från Pretoria. Ägaren Charl är otroligt engagerad i samhällsutvecklingen i slumområdena i närheten av hans mark. Kåkstaden där heter Hammenskraal och ser ut som de andra kåkstäderna vi sett under resan. Massor av plåtskjul, tätt tätt tillsammans. Mitt bland skjulen dyker det upp små företag. En kiosk. Ett skjul där man samlar de gamla som förut undantagslöst togs om hand av sina barn. Ett litet privat dagis där man för 150 rand i månaden (vilket motsvarar en dryg hundralapp) kan lämna in sitt barn för tillsyn och två mål mat om dagen. Charl ser de där små företagen. Peppar och ger goda råd, hjälper till att förmedla hjälp från olika företag, privatmänniskor och organisationer. Dagens citat kommer från honom:

"We don´t do charity. We look for projects with potential and help bring them to the next level."

Det var otroligt intressant att lyssna på hans tankar om hur man bäst hjälper andra. Huvuddragen: Välgörenhetsprojekt som att ge filtar och mat till folk är inget långsiktigt tänkande. Man behöver göra större förändringar än så. Ändra på samhällsstrukturen. Problemet är att det kostar massor av pengar - och om han vänder sig tilll folk med pengar och säger att "De behöver en ny skola i Hammenskraal. Den kostar 3 miljoner" vänder folk ryggen till. Det är oöverstigligt. Därför tänker han aldrig i hela byggnader. Han säger istället "Vi behöver gjuta golvet till en ny skola i Hammenskraal. Det kostar 10000. Kan du tänka dig att bidra?¨ På så sätt sker långsiktiga förändringar, lite i taget.

 Vi hade samlat in en del pengar (sammanlagt 9000) till hans olika projekt. De räckte till:
  • 5000 tegelstenar för att påbörja en stenbyggnad för att påbörja en ny byggnad på ålderdomshemmet vi besökte - det som från början bestod av ett långt plåtskjul som inhyste 60 gamla. Gissa hur varmt det blev på sommaren.
  • Fem bord och 30-40 stolar till ett ganska nystartat dagis: Idag bestående av två plåtskjul och ett par nyplanterade träd.
  • Några säckar cement och en grushög för att putsa väggarna på köket i ett lite äldre och mer utvecklat dagis.
  • Ännu mer cement - för att gjuta golvet på en ny byggnad i den kycklingfarm som står där en illegal soptipp förut låg.
En del av Charls hjälp består inte i pengar, utan goda råd och att dra i rätt trådar. Till exempel ligger idag en handelsträdgård precis bredvid infarten till hans gård, vilket ökar omsättningen för trädgårdsmästaren en hel massa.




På Kwalata bodde vi i små bungalows.
 
I badrummet fanns en dörr som ledde till en utomhusdusch.
Vilken lycka att duscha under bar himmel!
Jag försöker övertala brorsan att bygga en sådan på Sturkö.

Alla byggnader (kyrka, konferenslokaler, matsal, bar) är byggda med halmtak och grova stockar.
 
Bilden på baren lånade jag på hemsidan.
 

När vi åkte till Sydafrika hade jag två drömmar.
 
Ett: Att få se en giraff. Vi såg en hel familj.Och zebror, gnuer, vårtsvin, strutsar och en hel del andra djur.
 
Två: Att få tillbringa en natt ute i buschen under stjärnklar himmel.
Åhhh, vad glad jag var att vi fick komma hit.
Runt denna eld (bild lånad från hemsidan) åt vi en fantastisk måltid, tittade på stöveldans,
 spelade trummor och satt och pratade länge, länge.
Allt under en stjärnklar himmel. Vilken lycka.
Sista natten i Sydafrika - nu känns den helt overklig.

torsdag 21 mars 2013

Världens coolaste ställe



Ute ligger snön i drivor och jag har lite svårt att förstå att jag för bara några dagar sedan befann mig i 40 graders värme i Sydafrika. Idag drömmer jag mig tillbaka med en bildkavalkad från die hAp, som måste vara det absolut coolaste stället jag någonsin besökt. Vi tillbringade två kvällar där, med fantastiskt god mat, härlig stämning och fint sällskap.
 
Utomhus och inomhus flöt in i varandra.
Denna öppna spis fanns under ett plåttak, med öppna väggar.

Den hemlighetsfulla trädgården harf alltid varit en av mina favoritböcker.
Trädgården på die hAp döljdes även den bakom höga murar,
och precis som i boken väntade överraskningar runt varje hörn.

Vart man än såg fanns vackra stilleben smakfullt arrangerade.

Ägaren har låtit olika konstnärsvänner sköta utsmyckningen.
Tavlorna på väggarna är till salu.

Olika stämning i olika delar av huset. Här orientaliskt.

Vi möttes av en tung doft av rökelse...

...och överallt i trädgården hade de tänt stearinljus.
De var nedstuckna i rabatter och krukor. Magiskt!

Mörkret föll tidigt, vilket skapade en trolsk stämning i trädgården.

Dagens citat. Väldigt tänkvärt. Testa redan idag!

Porlande vatten är aldrig fel.
Ägaren har även en butik där han säljer de stora krukor som står i trädgården.
Han ställer även ut krukorna runt om i grannskapet för att göra tråkiga omgivningar lite vackrare.

Tänk om vi hade ett sådant uterum på Sturkö!

Visst är det vackert?

Min favoritbild. Jag älskar portar.
Jag har haft flera portar som bakgrundsbild på mobilen de senaste åren.
Symboliken i det är att bakom varje stängd dörr väntar äventyr.
Jag väljer själv vilka jag vill öppna och vilka jag lämnar stängda.

I Sydafrika finns otroligt mycket symbolik,
och för nästan alla människor vi mötte var tron på något högre en helt naturlig del av vardagen.
Kanske är det en av orsakerna till att sydafrikanerna verkar vara så mycket lyckligare än vi svenskar.
 

torsdag 14 mars 2013

Mer än halvvägs

Idag var det dags för skolbesök. Vi åkte till en av skolorna i Mamelodi där vi blev fantastiskt väl mottagna. Vi fick en guidad tur av skolan av en engagerad rektor som bland annat visade deras nybyggda datorsal som han hoppas kunna fylla med datorer. I dagsläget lånar de varje dag några tunga gamla datorer och bär dem bort till ett av skolans klassrum. Sedan fick vi träffa eleverna som läste grundläggande sjukvård. Eleverna hade förberett praktiska demonstrationer av vad de hade lärt sig i skolan. Det märktes ganska tydligt att de nog inte fått så mycket praktisk träning, vilket ju beror på brist på resurser. Nu är ju många vi mött här väldigt positiva och så även elevernas lärare. Hon sa att det var ju bra att de inte hade så mycket material att träna med, för då lärde de sig att tänka mer kreativt på olycksplatserna. När vi fått demonstrerat hur man tar hand om frakturer på armar och knän så fick vi höra den sydafrikanska nationalsången av alla eleverna som stod längs väggarna i klassrummet och det var ett av de mest känslosamma ögonblicken under resan. De sjöng i stämmor, dansade och klappade i händerna. Sången är på fyra olika språk och stoltheten över deras land lös verkligen igenom. Sedan bad de oss sjunga vår nationalsång. En stunds pinsam tystnad. Lite viskande  om att "den kan inte jag". Fast sedan lyckades vi ta oss samman och gjorde ett bejublat framträdande. Jag kommer inte ens ihåg när jag senast sjöng vår nationalsång. Sedan skulle jag försöka förklara för en av våra värdar varför vi så sällan sjunger den...

När vi gick ut på skolgården blev vi omringade av ungdomar som ville hälsa på oss och ta kort tillsammans med oss. Jag fick äran att tala om för två av skolans elever att det var just de som valts ut för att få komma till Sverige. Jag talade inte om att mycket få elever spontant kommer att komma fram och hälsa på dem, eller att ingen stolt kommer att sjunga sin nationalsång. Eller vad tror du?

Dagens citat: "When you meet someone, there is a special reason for meeting that person.

onsdag 13 mars 2013

Dag fyra och fem

Vi har varit på två olika ställen som tar hand om barn med funktionsnedsättningar. På ena stället höll de på med yoga när vi kom, och sedan ägnade de dagen åt olika aktiviteter. På det andra stället låg alla patienterna i en lång rad i sina sängar. " de är ju ändå unteachable"... På bakgården fanns en gravt autistisk pojke i en "rastgård". Här blir fortfarande många handikappade barn övergivna av sina föräldrar- till exempel lämnade i en papperskorg. Så klart var det oerhört jobbigt att se just det här stället. Det ligger ju så nära till hands att göra jämförelser med Sverige och vad de barnen kunnat göra för framsteg hemma, med rätt stimulans.
Att det kan vara sådana skillnad på ställen i samma stad beror på att vissa har rätt kontakter och lyckas ordna sponsorer. En irländsk präst har öppnat ett hospice mitt i en av kåkstäderna här. Stället där är heeelt fantastiskt. Så väl genomtänkt och med vacker utsikt.

Idag har vi varit i ett township. Vi fick tillfälle att hälsa på i ett par av husen och ställa lite frågor till dem. Vi känner oss oerhört ödmjuka inför att få de här upplevelserna. Starkaste upplevelsen för  många idag var att få komma hem till en kvinna vars son blev hängd under apartheidregimen. Oerhört rörande möte.

Bra idag: att inse att två av veckans värdar vuxit upp i Mamelodi- som är det township vi hälsade på idag. Och att inse att de väljer att bo kvar, trots att de idag kämpat sig till en utbildning.

Dagens citat: "we must break the circle of poverty. You are not poor because you don't have money. Your'e poor because you grow up in this environment. We work with these children so they can realize that there is a better future."

måndag 11 mars 2013

Dag tre

Det är svårt att sätta ord på vad vi upplever här nere. Det är tårar och skratt, lek och allvar. Kvällen är ganska sen så jag ska bara berätta att vi haft en låååång dag som varit oerhört känslomässig. Vi har hunnit med en artighetsvisit på utbildningsnämnden samt studiebesök på ett äldreboende, ett hem för handikappade barn som blivit övergivna och ett boende för schizofrena. Efter det en välbehövlig debriefing och sist middag på den mest fantastiska plats jag någonsin besökt. Magisk. Jag lägger upp bilder när jag kommer hem!

söndag 10 mars 2013

Dag två

Jag har massor av tankar i huvudet idag. Vi har besökt Apartheidmuséet i Johannesburg. Några av sakerna jag lärde mig:
Om du hade levt här under apartheidsystemet skulle du ha klassats som vit om du kunde sticka in en penna i ditt hår utan att den fastnade, som ickevit om pennan satt kvar. Du hade klassats som vit om du var japan, ickevit om du var kines.
De ickvita var tvungna att alltid bära med sig ett pass. Efter klockan 18 fick de inte vara ute förutom om de jobbade och då hade ett speciellt tillstånd. Det var verkligen två helt separata samhällen. De svarta fick ha egna transportsystem och egna butiker (fast de fick inte äga affärsverksamheter). Det fanns bara ett sjukhus i hela Johannesburg dit de kunde gå. De fick inte samma tillgång till skolor som de vita utan i deras bantuskolor skulle de bara lära sig precis de behövde för att kunna arbeta inom till exempel gruvnäringen. Många vuxna kan fortfarande inte läsa.

Dagens mest minnesvärda citat: In the future there will be no majorities and no minorities. There will just be people.

Andra lärdomar om det här landet:
Här kan en 12-åring lagligt göra abort utan sina föräldrars medgivande. Många barn blir väldigt tidigt sexuellt medvetna, och många blir sexuellt utnyttjade. Våra guider jobbar som psykologer inom motsvarande utbildningsförvaltningen och berättar om exempel på rektorer som gör sina elever gravida, lärare som säljer godkända betyg mot sex som betalning och taxichaufförer som byter kläder och mobiltelefoner mot sexuella tjänster.
Folk här är överlag mer andliga. Många är kristna, men här finns även till exempel hinduer och många tror att förfädernas andar styr över deras liv och dn gamla folktron blandas friskt med till exempel satanism. För någon vecka sedan var det en 15-årig tjej som blev mördad av en av sina bästa vänne som en del i en satanistisk ritual.

Som ni förstår är jag trött i huvudet efter alla nya intryck idag.

Om någon undrar är vädret lite småmolnigt idag.

Under veckan som kommer ska vi på flera studiebesök. Många av ställena har stora behov. Om du vill hjälpa till kan du sätta in en slant på SEB 5681-00037535 senast på fredag. Jag lovar att se till att dina pengar kommer till användning

lördag 9 mars 2013

Snabb uppdatering

Sitter här under stjärnklar himmel i 20-gradig värme. Resan ner gick bra efter lite strulande tåg. Idag har vi mest bara landat lite i att faktiskt vara här. Vi har tittat närmare på veckans fantastiska schema och ätit jättegott. Vi har börjat lära känna varandra lite: vi är en väldigt blandad grupp med både unga och äldre elever. Det kommer att bli en fantastisk vecka.

Jag har massor av tankar i huvudet efter dagens långa samtal med projektledaren här nere. Hon berättar om sitt land med blandad stolthet och skämskudde. En del saker gör de bättre än vi och en del sämre. Och en del bara annorlunda. Om vi när vi gav oss in i det här projektet tänkte att vi skulle lära dem något om livet har vi nog redan fått tänka om. De som kommer att lära sig allra mest om livet är nog vi!

fredag 8 mars 2013

Grattis alla kvinnor!

För tio år sedan knackade det på ytterdörren. Utanför stod vitryska vänner till oss med en stor bukett tulpaner till mig. Jag fattade ingenting. Efter en stund dök andra vänner upp med blommor. Den familjen kommer från Polen. Det var min första kontakt med Internationella kvinnodagen. En vän på Facebook tycker att vi inte ska fira denna dagen. Gör vi det tillhör ju de andra 364 dagarna männen. Jag vill gärna bli firad idag. Jag är tacksam över att leva på en plats och i en tid där kvinnor anses värda att firas. När Freud blev far till dottern Anna skrev han i ett brev till en vän att "om det hade varit en pojke skulle jag ha kostat på mig ett telegram". Hade hon fötts idag hade hon nog ansetts vara värd både ett och två telegram (eller Facebookinlägg). Jag är glad att min dotter får födas i en tid där flickorna tar allt mer plats i samhället. Idag lyckas tjejerna bättre än killarna i skolan, och fler tjejer än killar går vidare till högre studier. Hennes generation i Sverige kommer att växa upp med tanken att tjejer är lika mycket värda som killar. Minst. Faktiskt: För henne är det självklart att tjejer överlag är smartare än killar. Kanske kommer det när hon är fyrtio finnas behov av att införa en Internationell mansdag - eftersom alla andra dagar på året tillhör tjejerna?

torsdag 7 mars 2013

Mental styrka

Idag har jag haft min sista lektion på ett par veckor. Vi pratar kognitiv psykologi - om hur mycket de tankar vi tänker påverkar hur vi upplever världen. Behöver du träna din mentala styrka? Isåfall tycker jag att du ska prova det här alldeles gratis träningsprogrammet.

På kvällspromenaden besteg S högsta snö (läs "grus)-högen i stan. Lycka!

onsdag 6 mars 2013

Full fart

Intensiv dag. Besök på vårdcentralen med halvsjukt barn, heldagskurs på habiliteringen om sociala berättelser, en tur till infektionskliniken för en andra vaccination inför resan, shopping, laga middag, glädjas över ett nyhamlat träd och sist men inte minst min studiecirkel i navigation (förarintyg för båt). Det är riktigt roligt. Vår cirkelledare är gammal yrkesmilitär och kan allt som är värt att kunna. Det är jätteroligt och jag lär mig massor. Min mamma säger att hon kanske ändå inte vågar åka båt med mig i sommar. Och det är klart, det är ju en sak att lära sig ta ut kursen och bestämma position på ett sjökort. En helt annan att köra en båt. Men göra knopar - det kommer jag i alla fall att kunna! Vi tränar knopar en stund varje vecka och jag kan snart de vanligaste. (Idag har jag övat pålstek - Du minns väl sagan om prinsessan och draken?) Hur som helst får min onsdagskurs mig att längta efter lata dagar på sjön. Sol och värme... Fast vänta - från och med lördag får jag nog all sol och värme jag vill ha. Det är tydligen ungefär 28 grader varmt i Pretoria just nu. Nu ska jag packa!

Hur många ryms i en mellanbleka? Svar: många.

Den svenska sommaren - enligt mig vad som gör det värt att bo i Sverige.

Det finns så mycket att se och upptäcka i skärgården. 

måndag 4 mars 2013

Projektarbete

Just nu jobbar jag bara, hela tiden. Bara ett kort inlägg idag alltså. Jag handleder två elever som gör ett projektarbete där de titttar på hur anhöriga till neonatalbarn upplever vårdtiden i Karlskrona. De vill gärna göra något praktiskt, och just nu funderar de på hur de kan hjälpa de anhöriga att må bättre genom att ta hand om dem lite extra. I sjukhussalar finns ju alltid en pärm med praktisk information. Vi diskuterar att fylla på pärmen med en annan typ av information - lite tankar om hur de kan hantera sin situation lite lättare. När min S var liten tillbringade vi ungefär sex månader på sjukhus. För att "överleva" den tiden var det viktigt att jag ibland fick en paus från sjukhusmiljön. Därifrån kom idén att tjejerna kunde fylla på pärmen med till exempel tips på promenadvägar i området, rabatterbjudanden på matställen och liknande i området och mindfulnessövningar. Har du några förslag på vad mer som platsar i en sådan pärm? Eller några andra tankar om hur man enkelt och billigt förbättrar och underlättar deras jobbiga tid på sjukhuset?

50 sätt att ta en paus i vardagen.


söndag 3 mars 2013

Paus

Igår tog vi en ytterst spontan paus i vardagslivet och åkte på en heldagsutflykt till Småland. Vi shoppade loss på Kosta Outlet. Priserna i klädaffären var kanske inte riktigt så låga som vi väntat oss, men vi hittade en hörna av affären där priserna var totaldumpade. Där köpte vi drivor med jeans och annat vi behövde. För ungefär 800 kronor köpte vi kläder med ett originalpris på 20.000 kronor. Åh, behöver jag säga att jag älskar att fynda? Efter en sen lunch checkade hela familjen in på dagspa på Kosta Boda Art Hotel. Det var första gången barnen var på spa - det är ju inte alla ställen där barn är välkomna. Om ni vill åka på Kosta Boda Art Spa kan jag tipsa om Glasriket Pass - då får man gå in två och betala för en. Vill ni stanna över natten finns det ett erbjudande med Coops Medmera-kort. Vackrast är hotellen på kvällen. Speciellt baren.

Med välfyllda kassar i hotellets foajé.
Ganska trötta efter några timmar i outleten.

J kollade flera gånger på prislappen. Jodå. 2.500.000.

I varje rum på hotellet finns konst till ett värde av 20.000.

Det finns glaskonst överallt. Till och med under bassängbottnen.
Det gör stället värt ett besök. Spa-upplevelsen var inte en av mina bästa.
Mycket folk. Lite dåligt utbud: En ångbastu, en vanlig bastu,
en kall och en liten varm bassäng inne och samma sak ute.




Man blir så trött av att koppla av.

fredag 1 mars 2013

På återseende

Idag har vi sagt adjö - eller "på återseende" till en vän. Han blev inte ens 40. Hans liv kretsade mycket kring musik och alltså gjorde begravningen också det. Vackrast var Mio, min Mio på piano, framförd av hans lillebror. Fast jag tänkte mest på Bröderna Lejonhjärta och Nangijala när jag hörde den (och det visade sig att han också gjorde det - när han valde stycket). Ett annat musikstycke som gick rätt in i hjärtat på mig var After the Storm.

After The Storm :
And there will come a time,
you'll see, with no more tears.
And love will not break your heart,
but dismiss your fears.
Get over your hill and see
what you find there,
With grace in your heart
and flowers in your hair.
 
Har du förresten skrivit ner hur du vill ha din begravning? Här kan du ladda ner Vita Arkivet. Vad är den finaste begravningsmusiken du vet?
 
Hjärtat gjorde jag till min farmors grav.