torsdag 14 mars 2013

Mer än halvvägs

Idag var det dags för skolbesök. Vi åkte till en av skolorna i Mamelodi där vi blev fantastiskt väl mottagna. Vi fick en guidad tur av skolan av en engagerad rektor som bland annat visade deras nybyggda datorsal som han hoppas kunna fylla med datorer. I dagsläget lånar de varje dag några tunga gamla datorer och bär dem bort till ett av skolans klassrum. Sedan fick vi träffa eleverna som läste grundläggande sjukvård. Eleverna hade förberett praktiska demonstrationer av vad de hade lärt sig i skolan. Det märktes ganska tydligt att de nog inte fått så mycket praktisk träning, vilket ju beror på brist på resurser. Nu är ju många vi mött här väldigt positiva och så även elevernas lärare. Hon sa att det var ju bra att de inte hade så mycket material att träna med, för då lärde de sig att tänka mer kreativt på olycksplatserna. När vi fått demonstrerat hur man tar hand om frakturer på armar och knän så fick vi höra den sydafrikanska nationalsången av alla eleverna som stod längs väggarna i klassrummet och det var ett av de mest känslosamma ögonblicken under resan. De sjöng i stämmor, dansade och klappade i händerna. Sången är på fyra olika språk och stoltheten över deras land lös verkligen igenom. Sedan bad de oss sjunga vår nationalsång. En stunds pinsam tystnad. Lite viskande  om att "den kan inte jag". Fast sedan lyckades vi ta oss samman och gjorde ett bejublat framträdande. Jag kommer inte ens ihåg när jag senast sjöng vår nationalsång. Sedan skulle jag försöka förklara för en av våra värdar varför vi så sällan sjunger den...

När vi gick ut på skolgården blev vi omringade av ungdomar som ville hälsa på oss och ta kort tillsammans med oss. Jag fick äran att tala om för två av skolans elever att det var just de som valts ut för att få komma till Sverige. Jag talade inte om att mycket få elever spontant kommer att komma fram och hälsa på dem, eller att ingen stolt kommer att sjunga sin nationalsång. Eller vad tror du?

Dagens citat: "When you meet someone, there is a special reason for meeting that person.

7 kommentarer:

  1. Jag älskar vår nationalsång och tycker att den borde sjungas mycket oftare. Vilken underbar resa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. God save the Queen? Eller har Skottland en egen? /Storebror

      Radera
    2. Vår nationalsång känns liiite som en tråkig begravningssång i jämförelse med deras mäktiga, stolta och glada.

      Radera
  2. Jag älskar citatet. Källa på det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att du påminde mig om just detta citatet. Det var en rektor på en av skolorna vi besökte som sa det. Just den här vecka har det hjälpt mig att handskas med en person som jag haft väldigt svårt för. Tänk om det är meningen att jag ska lära mig något av denna person? Vad i så fall? Nu stannar jag upp och tänker till.

      Radera
  3. Tack Marie för att du skriver om din resa, som kommer att vara en resa för livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det har varit bra för mig att skriva om resan. Det blir ett sätt att bearbeta det vi varit med om, och minnas det bättre. Önskar att jag hunnit skriva mer.

      Radera