måndag 11 februari 2013

Så skört

Idag känner jag bara en stor sorg och tomhet. Så skört livet är. Egentligen vet vi ju aldrig när vi skiljs åt om vi någonsin får ses igen.

J, du var alltid en främmande fågel. Jag vill gärna tro att dina vingar bär dig Någon Annan Stans nu. Jag hoppas att du finner dig väl tillrätta där. Att du får fortsätta med din musik. Och att du finner den frid du kanske aldrig riktigt kände här.

Och till er andra: vänta inte tills "sedan".

4 kommentarer:

  1. Tack för fina ord. Vilka mer omkring oss känner inte frid - här? Hur ska vi hitta varandra? Och när vi gör det - vad ska vi då göra? Är denna frid mer dyrbar än något annat i livet just för att man då vet vad man ska göra när man finner någon utan den?

    SvaraRadera
  2. Tack för fina ord. Vilka mer omkring oss känner inte frid - här? Hur ska vi hitta varandra? Och när vi gör det - vad ska vi då göra? Är denna frid mer dyrbar än något annat i livet just för att man då vet vad man ska göra när man finner någon utan den?

    SvaraRadera