Om fokus i livet

En dag i somras fick jag en riktig "aha-upplevelse". På vinden lös en ensam glödlampa. Mot glödlampan kastade sig gång på gång en vacker fjäril med fullt fokus på uppgiften. Först när jag släckte lampan med det konstgjorda ljuset kunde fjärilen ge upp sin medfödda instinkt att flyga mot glödlampan och virvlade istället direkt ut i solljuset. Jag stod kvar och såg efter fjärilen en lång stund och reflekterade över hur ofta det är samma sak med oss människor. Ibland glömmer vi den "riktiga" världen för att vi lägger allt vårt fokus på konstgjord lycka. Nästa steg är väl att fundera över hur jag ska kunna avgöra vilka av de aktiviteter jag ägnar min tid åt som är "glödlampor", som attraherar starkt men är skadliga och nedbrytande för mig och dessutom förblindar mig så att jag tror att de är viktigare än de aktiviteter som motsvarar "solljuset", alltså de aktiviteter som ger rörelsefrihet och därmed lycka och välmående. 

En annan av sommarens fjärilar. Påfågelsfjärilar har alltid varit mina favoriter.
De ser så vackra och sköra ut. Jag gillar att deras skönhet är ett inbyggt skydd.

Om att vara glad över andras glädje

J har fått hela fem nya klasskompisar. Vi har pratat mycket hemma om hur man gör för att vara en bra vän och att det kan vara jobbigt att börja i en ny klass. Ändå blev jag förvånad när J häromdagen kom med idén att han skulle baka muffins till sina nya klasskompisar och i hemlighet lägga i deras bänkar. Idag var det dags. J hade bakat alldeles själv och jag hade hjälpt honom att förpacka dem snyggt. J hade noga planerat hur han skulle lägga dem i bänkarna så att det blev en överraskning. Vi väntade med spänning på reaktionen.

Och vad hände då? Jo, nog blev de glada och överraskade. Överraskad blev jag också. Över reaktionerna från de andra klasskompisarna - som tydligen bröt ut i höga protester över hur orättvist det var att bara de nya eleverna fick muffins och inte de.

Varför reagerar vi så där över andras glädje? Varför är det så svårt att vara glad å någon annans vägnar? Reagerar alla så? Jag hörde en gång en berättelse om en svensk man som flyttade till Kalifornien. Han jobbade hårt, tjänade bra med pengar, köpte sig en fin liten sportbil. En dag kort därefter knackade en av grannarna på hans dörr. I handen en bukett blommor. "Jag skulle bara gratulera till bilen - jag ser att det går bra för dig". Jag vet inte sanningshalten i berättelsen, men den är tänkvärd. Vår svenska jante-mentalitet kanske både hindrar oss från att vara stolta över egna framgångar och från att glädja oss åt andras.

Vad säger du - när gladde du dig sist åt någon annans framgång?

På tal om gårdagens inlägg...

Jag låg just och funderade hur jag skulle vända min feber och halsont till något positivt (på tal om gårdagens blogginlägg) när jag råkade se följande berättelse, som jag läst förut och gillade redan då:

Detta är berättelsen om en hövding i Afrika och hans barndomsvän, Zufi. Zufi hade för vana att betrakta allt som hände i livet ur en positiv synvinkel. Oavsett om det hände något bra eller dåligt, så sa han alltid "Det här är bra!"

En dag var hövdingen och Zufi ute och jagade tillsammans. Zufis uppgift var att förbereda och ladda hövdingens gevär. Men den här gången gick något snett, och när hövdingen avfyrade vapnet sköt han bort sin ena tumme.

Zufi var tyst en liten stund och sa sedan "Det här är bra!"

Hövdingen blev mycket uppretad över att Zufi först begått ett sådant allvarligt misstag och sedan försökte påstå att det som hänt var bra. Ja, han blev så upprörd att han omedelbart skickade sin barndomsvän i fängelse.

Ett år senare var hövdingen ute och jagade i ett område som betraktades som mycket farligt. Och mycket riktigt, det bar sig inte bättre än att en grupp kannibaler fångade hövdingen och förde honom till sin by. De band honom och placerade honom på ett bål. Men precis när de skulle sätta eld på bålet upptäckte en av kannibalerna att hövdingen saknade en tumme. Eftersom kannibalerna var mycket vidskepliga och vägrade att äta något som inte var helt, befriade de hövdingen och lät honom gå.

Under den långa vandringen hemåt kom han att tänka på sin vän Zufi, vars misstag nu faktiskt hade räddat hövdingens liv. Han ångrade djupt att han behandlat sin vän så illa.

Tidigt nästa morgon kom han tillbaka till sin egen by, och det första han gjorde var att besöka fängelset och beordra att Zufi skulle släppas fri. "Du hade rätt. Det var bra att jag förlorade min ena tumme", förklarade hövdingen djupt ångerfull. Han berättade om vad som hade hänt hos kannibalerna. "Jag är så ledsen över att du har tillbringat ett helt år i fängelse".

"Var inte det", svarade Zufi. "Det här var bra!"

"Hur kan det vara bra att jag lät min bästa vän sitta i fängelse?" undrade hövdingen, fortfarande förtvivlad.

"Jo, om jag inte hade suttit i fängelse, så hade jag ju varit med dig även på den här jaktexpeditionen!" svarade Zufi leende.

Berättelsen är hämtad ur "Det är aldrig kört! Samlingsvolym", av Kristina Reftel

Tuppens minut

En lördagsmorgon för ett tag sedan väcktes vi av ett svårbestämt ljud. D cyklade faktiskt iväg för att kolla vad som stod på. Så småningom fick vi reda på att det var bromsarna på ett tåg som hängt upp sig. Anledningen till att jag berättar det är, att jag tycker att Blekingetrafiken gjorde det absolut bästa av situationen. De delade ut ett brev till alla som bor i närheten av tågstationen. I brevet bad de om ursäkt och dessutom berättade de att vi när vi tog med lappen till det lokala bageriet kunde byta ut det mot fyra frallor. Vilket fantastiskt sätt att vända dålig marknadsföring till något bra istället. 

Så nu vill jag utmana dig och mig till att göra detsamma. Ta något dåligt som hänt dig i veckan och omvandla det till något bra. 

För övrigt fortsätter vi vårt arbete med att måla klart de saker vi jobbar med på huset. Eftermiddagen tillbringade vi i Rödeby, där vi hälsade på bror mins vackra tuppar. De börjar bli stora nu och sprätter runt och gal jämt och ständigt. T berättade om en bok hon läst som heter Tuppens minut. Där bestämdes att tuppen bara fick gala en enda minut varje timme. Principen är bra, tycker jag. Koncentrera vissa saker till en intensiv tidsperiod. Läs mail en enda gång om dagen istället för tio... Gå inte omkring och oroa dig för jämnan, utan bestäm att fem minuter varje dag får ägnas åt det.... Jag tror att du fattar hur jag menar. Då frigör du massor av energi som du kan använda till vettigare saker.

Hur många tuppar kan man ha i en hönsgård?

Välj Zakopane

D:s farfar blev vuxen under andra världskrigets Polen. Där var han med om hemska saker, och efter en mödosam flykt hamnade han så småningom i Sverige. Rädslan kom att förfölja honom hela livet. Min svärfar har berättat hur han brukade hoppa ner i diket och gömma sig vid ljudet av bilar som närmade sig.

Mot slutet av hans liv åkte D:s familj tillsammans med honom på en sista resa till Polen. Min svärfar propsade på att de skulle besöka ett koncentrationsläger i norra Polen. Han ville undervisa sina barn om det där hemska så att de aldrig skulle glömma. Deras farfar ville inte åka till något koncentrationsläger. Han ville åka till Zakopane istället. Zakopane är en semesterort i södra Polen - ett ställe som gjort för att bara njuta av livet.

Det blev inte Zakopane den gången. Min svärfar har berättat att han efteråt ångrade det där beslutet. För mig har berättelsen blivit en symbol för att i valet mellan två alternativ välja det som gör dig lycklig. 

Fokusera på det som är vackert i livet.

SOAS

Idag vill jag skicka med er en modell för att hantera stressande situationer. Jag och D gick en kurs i stresshantering på habiliteringen tidigare i våras. Det kanske säger något om min situation just då att jag bara hann närvara på två av sex träffar...

S-stanna upp (Bli medveten om stressen)
O-observera (Iaktta situationen som den är UTAN att värdera det som händer)
A-acceptera (...att situationen är som den är)
S-svara ELLER släpp (Alltså: gör något åt din situation om den går att förändra. Om du inte kan påverka det som händer: Välj att släppa det.)

Ex: Du sitter i en bilkö. Stanna upp och känn efter hur det känns i kroppen, observera hur situationen ser ut. Acceptera det. Släpp det (för du kan ju inte påverka kön). Sedan kan du ju välja att ägna den lilla pausen åt en andningsövning, eller att bara sitta och tänka fluffiga tankar. Mmmm.

Snö på marken?
Tänk fluffiga tankar.
Långt där bakom tittar solen fram.

Sant

"Mamma när jag blir stor vill jag ha ett bra liv".
"Jaaa, men vad är ett bra liv då? Hur ser det ut?".
(tänka, tänka, tänka) "Som ditt."

Några tankar till om det där med "upptagen"

"Vi kan göra det sen". "Ja, jag kommer snart". "Mmm. Påminn mig imorgon". Ibland är jag rädd att jag ska missa mina barns barndom och plötsligt vakna upp i ett tomt hus. Lite som i tänkvärda Remember When, som min visa syster tipsade om igår. Det är så mycket som slåss om min uppmärksamhet. Samtidigt som jag sysslar med det som jag anser vara viktigt lyssnar jag med ett halvt öra när barnen pratar om saker som händer i skolan eller taktiker de använt för att få till en "epic win". Ibland känner jag mig som Alfons. Då funderar jag på när jag egentligen blir färdig med allt det där jag bara måste göra först, så att jag kan ägna mig åt mina barn. Måste de verkligen göra som S gjorde när han var liten och ville ha min uppmärksamhet? Då höll han i mitt ansikte med båda händerna och tvingade mig att titta på honom.

Igår bestämde jag mig för att strunta i att vara upptagen med mitt och istället ägna hela dagen åt mina barn. Jag fick en tankeställare innan jag ens stigt upp. När jag vaknade till satt mina småkillar redan framför TV:n och jag ropade på dem och frågade om de ville spela UNO med mig. De kom springande och kröp ner under täcket hos mig. När vi låg där frågade jag varför de aldrig kommer och gosar med mig på morgonen längre. Svaret? "Men mamma jag vill ju inte störa dig".

Det blev en mysig dag. Jag struntade i att slösurfa, blogga och läsa. Jag inkluderade alla barnen i de måsten som lätt fyller en lördag. Vi spelade spel, bakade tillsammans, gick en sväng på stan allihop, hade vänner över på tacomiddag och avslutade dagen med ett långt besök i simhallen.

Vet ni - trots att det ger mig dåligt samvete att jag anser att jag borde ägna mer tid och energi åt mina barn jobbar jag med att inte döma mig själv för hårt. Som med allt annat här i livet gäller det att hitta balans. Kanske räcker det i alla fall med att vara en Good Enogh mamma..

Veckans ord: Upptagen

Det här kommer säkert inte att vara min mest upptagna vecka under året, men det har i alla fall varit ovanligt mycket att göra. Vi kämpar för att komma in i vardagsrutiner och jag skämdes halvt ihjäl när vi glömde skicka med L skridskor på friluftsdagen. Jag har suttit till halv elva varje kväll framför datorn och försökt att komma ikapp på jobbet. Varit på möten hit och dit och fattat en del viktiga beslut. Missat ett möte för att bilen inte riktigt funkar. Skissat på byggprojekt inför sommaren och styrt upp en klassåterträff (japp - 20 år sedan studenten!). Och så allt det där vardagsgörat. Jag funderar på hur andra får ihop sitt vardagspussel. Jag jobbar trots allt bara knappt 70% och har i stort sett ingen restid till jobbet. Och så kom jag på LÖSNINGEN - hur jag ska få allt att bara funka. Låt mig presentera vår nya familjemedlem:

Hackar, skivar, mixar, vispar, blandar.
Oj vad min vardag kommer att bli enkel nu.
Idag har den gjort milkshake, sallad, dressing,
 marinad, sås, och eventuellt en milkshake till.

Nej, ärligt talat har jag väldigt blandade känslor inför det här med nya prylar. Tänk vad många tidsbesparande jag äger, och ändå tycks min tid aldrig räcka till. Kanske är det som Gandhi säger: Om du äger mer än 50 saker är det sakerna som äger dig. Jag kan inte låta bli att vara ganska nöjd med vår nyanskaffning i alla fall. Fastän jag idag väl då är ännu mera ägd än i går - och kanske gör min nya pryl mig ännu mer upptagen än förut. Nu måste jag ju göra milkshake jämt och ständigt.

Jag tänker hela tiden att jag är så mätt på prylar och inte vill ha fler. Ändå kommer jag på mig själv hela tiden med att önska mig fler och dyrare saker. Kanske är det människans strävan efter att ständigt utvecklas som liksom slår fel när det gäller det här med prylar.

Veckans ord: uppstigning

Visst är det konstigt att jag aldrig skulle fylla min bil med bensin som är skadlig för den, medans jag gör motsvarande samma sak med min stackars kropp nästan jämt? Nu har jag undvikit socker, vitt mjöl och mjölkprodukter i en vecka och istället fyllt på med massor av frukt, nötter och grönsaker. Under veckan har jag iakttagit hur jag mår, istället för vad vågen säger (den står på minus nästan tre kilon, om du undrar). De två största förändringarna:

1. För en vecka sedan behövde min kropp ungefär tio timmars sömn för att kännas helt utvilad. Alltså, om jag la mig och sov tills jag vaknade tog det tio timmar tills jag vaknade till. Nu vaknar jag pigg och utvilad efter mindre än sju timmar. Idag steg jag upp halv sex, fastän jag inte alls behövde.

2. Jag vill röra på mig. Under hösten har jag haft svårt för att komma ut och röra på mig. Jag har tvingat mig iväg och tränat ibland, och gått ut på promenad för att "rasta barnen". Nu vill jag ut och promenera. Únder veckan som gått har jag varit ute och gått varendaste dag.

Visst är det konstigt att jag förmodligen ändå om en månad kommer att vara tillbaka i samma gamla matvanor?

Årets ord

Under året som gick försökte jag ha fokus på ordet ordning. När jag ser tillbaka på år 2012 är jag nöjd med hur jag har lyckats få mer ordning i mitt liv. Jag har blivit bättre organiserad på många olika områden. Det är bättre ordning i lådor och skåp hemma. Jag har (periodvis) bra ordning på rutiner kring mat och fysisk aktivitet. Och bäst av allt - på jobbet har jag (trots att jag i grund och botten är en ganska förvirrad person) fått höra att "det är ordning och reda på mig". Det är jag nog allra mest nöjd med.

Jag har rensat och sorterat...

Nu när jag har ordning på mina saker är det lättare att hitta det jag letar efter.

Eftersom det där ordet hjälpt mig att genomför ganska stora förändringar i mitt liv under året som gått så har jag funderat oerhört mycket på vilket ord som ska få vägleda mig under 2013. Vilken riktning vill jag att mitt liv ska ta? Lillasyster ska satsa på att våga mer i år. Min äldre syster har valt ordet förändring som sin ledstjärna under 2013 och har delat in sitt år i 12 olika områden som hon vill förändra. Jag funderade alltså massor på olika ord att inspireras av. Jag försökte blunda och visualisera hur jag ser mig själv om ett år. Vad har jag upplevt? Hur har jag utvecklats? Vad har jag uppnått? Så upptäckte jag att två av nyckelorden i de meningarna börjar med stavelsen upp- och skyndade mig till Svenska akademins ordlista för att se om också jag kanske kunde hitta 12 olika områden/ord att jobba med. Det fanns faktiskt så många att jag började leka med tanken på att de kanske räckte till ett i veckan. Så här är - med reservation för ändringar - mina ord:

1. uppmärksamma
2. uppmärksam
3. uppnå
4. uppleva
5. uppskatta
6. uppmuntra
7. uppfatta
8. uppfattning
9. upplysa
10. upplysning
11. uppmana
12. uppfräschning
13. uppror
14. uppförande
15. upphöja
16. uppoffring
17. uppsikt
18. uppvärmning
19. upphöra
20. upprepa
21. uppehåll
22. uppskjuten
23. uppfostra
24. uppsats
25. uppgörelse
26. uppsluppen
27. upprätta
28. uppror
29. uppdrag
30. uppsnyggning
31. upptäcka
32. uppföra
33. upplyftande
34. uppslag
35. uppröjning
36. uppmäta
37. uppfylla
38. uppgifter
39. upphöjd
40. uppta
41. uppskjuten
42. upphetsad
43. upprätthålla
44. upplyst
45. uppskov
46. upptagen
47. uppsåt
48. upprättelse
49. uppsägning
50. upplägg/ning
51. uppgiven
52. uppjagad

Ett hem

Nu är vi på väg hemåt. Det har varit jättemysigt att hänga med släkten, men nu saknar jag min egen säng och mitt hem. En av de absolut bästa sakerna med att åka bort är att komma hem igen - då får jag alltid en helt annan uppskattning för mitt eget hem.

På väggen i mitt barndomshem hängde en tavla med en text som jag läst tusentals gånger, och den har genom åren kommit att betyda en hel massa för mig.

Ett hem till skänks man aldrig får
Ej ens på livets högsta höjder.
Det bygges sakta, år från år
och älskas fram i sorg och fröjder.

I Norge finns många vackra hem.
Här är svägerskans favorithus i Drammen.

Sant.

Jag läste ett citat som hela min kropp reagerade på. Bakgrund: Vid ett visst tillfälle i mitt liv gick jag igenom väldigt jobbiga saker. Det var en mörk och tung period i mitt liv, men det intressanta är att jag aldrig, varken förr eller senare i mitt liv, känt en sådan kärlek för andra. Jag saknar ingenting annat från den perioden, men jag saknar den där känslan.

Det finns i livet fyra frågor av värde...
Vad är heligt?
Vad består anden av?
Vad är värt att leva för,
och vad är värt att dö för?
Svaret till var och en är detsamma.
Endast kärlek.
              -från Don Juan deMarco (1995)

Jag tycker egentligen inte att det behövs någon religion. Det behövs bara kärlek.

Ny vecka - använd den väl

 

 

"Tänk dig att det finns en bank som varje morgon sätter in 86.400 kronor på ditt konto. Det är inget fel. Insättningarna är helt lagliga och korrektgjorda av en otroligt rik välgörare. Men banken överför inte pengarna till nästa dag. Varenda natt blir alla pengar som du inte använt den dagen borttagna från ditt konto.Vad skull du göra i ett sådant tillfälle? Självklart hade du använt alla pengarna den dagen de sattes in på ditt konto, dag efter dag. Och det roliga är att alla har vi ett sådant konto! Men det är inte pengar som sätts in på ditt konto eftersom namnet på kontot är TID. Varje dag blir du utrustad med 86 400 sekunder. Varje natt försvinner all den tid du inte utnyttjat. Ingenting blir överfört till nästa dag och du kan aldrig använda något i förskott. Varenda dag startas ett nytt konto för dig. Varenda natt försvinner obrukad tid. Om du inte nyttjar dagens insättning så är det enbart ditt fel. Det finns ingen väg tillbaka. Du kan inte övertrassera kontot i morgon! Du måste leva i nuet och förbruka dagens insättning. Investera tiden smart så att du får bästa möjliga avkastning i form av hälsa, lycka och framgång."

 

Texten tagen från Varför växer gräset av Kull och Hallberg

Om att jämföra sig med andra

Min syster har skrattat så åt de här bilderna på mig, tagna dagarna efter varandra. Ett tag tog hon fram dem varje gång hon kände sig ledsen. Det bjuder jag på.

 

Jag jämför mig mycket med andra. Kanske gör du också det? Fundera då på om kanske du också jämför dig själv på din allra sämsta dag med de andra på deras allra bästa dag. Dessutom sätter vi ofta ihop en bild om hur vi "skulle vilja/borde vara" som är baserad på de absolut bästa egenskaperna hos flera andra personer - en bild som så klart är helt omöjlig att leva upp till. Inte speciellt rättvist mot oss själva. Det är såklart därför alltför mycket Facebooksurfande och bloggläsande får oss att må dåligt. Vi får se ett kollage av väldigt retuscherade vardagsbilder som framhåller den absolut bästa sidan av våra vänner.

 

Det kan vara bra att påminna sig att inte dra slutsatser om hur folk mår eller har det beroende på hur de ser ut på ytan. För mig har det under många perioder varit tvärt om. De perioder jag har mått som sämst har jag ansträngt mig som mest för att se snygg ut, lite som att jag sätter på mig en mask för att dölja för omvärlden hur jag egentligen mår. Så om du någonsin träffar mig osminkad och med lite flåtigt hår på stan kan du ge dig på att jag mår riktigt bra.

Under mina sämre perioder är jag riktigt tacksam över att det finns ett stort utbud av fantastiska produkter som hjälper mig att visa en ganska schysst yta ändå. Så här när det snart börjar bli julklappsdags kan jag tipsa er om några jag inte vill klara mig utan:

• En nyupptäckt favorit som fluffar till mitt otroligt platta hår åtminstone litegrann är Aussome Volume schampoo från Aussie.
• Ytterligare hjälp får håret av L'anza Healing volume Zero Weight gel. Här hittar du den till ett bra pris och med gratis frakt just nu. Oslagbar produkt!
• Make up Store har en produkt som funkar riktigt bra till att täcka över och korrigera till exempel en röd näsa eller ringar under ögonen: Cover All Mix. Du får den på köpet om du väljer att prenumerera på Sofis mode just nu!
• Slutligen ser mina nagelband mycket bättre ut sedan jag hittade Depends keramiska peelingpenna.

Prylkärlek?