Idag har jag suttit i ett fem timmar långt "parterapisamtal". Vänner till mig funderar på att gå skilda vägar, och vi har vridit och vänt på hur deras liv tillsammans ser ut och hur ett liv isär skulle se ut. Hur löser man alla praktiska problem kring boende, ekonomi och varannanveckas-tillvaro för barnen? Vilka kompromisser kan göras? Och finns det någon enda liten chans att man ska hitta tillbaka till varandra och den där spirande känslan man hade i Början?
För några veckor sedan hittade jag en skrynklig lapp som jag skrev för nästan 15 år sedan. Någon bad mig då att skriva ner vilka egenskaper jag föll för hos min man. Jag önskar att mina vänner hade haft varsin sådan lapp idag. Då hade det nog varit lättare att hitta anledningar att stanna kvar hos varandra.
Om du lever i tvåsamhet föreslår jag att du tar hand om din partner lite extra den här veckan. Ta inte varandra för givet. Hitta på något roligt tillsammans. Kramas lite extra. Sitt ner och prata på riktigt. Ta en promenad. Överraska varandra.
Blir så ledsen när jag läser detta även om jag inte vet vilka det rör sig om. Skilsmässa gör så ont i mig. Jag började gråta då jag läste att Reinfeldts skulle skiljas, så jag har nog något extra jobbigt i mig med skilsmässor... Jag ska springa ner och pussa på K på en gång. Kramar till dig och er!
SvaraRaderaPrecis vad jag behövde läsa ikväll. Kram.
SvaraRaderaBra att bli påmind ibland. Vad hände med dina bloggar egentligen? Klickade på ditt profilnamn nu och såg att du visst startat upp inte bara en utan TVÅ bloggar genom åren.
RaderaUsch då, inte kul att läsa. Hoppas det fixar sig till det bästa. Kram!
SvaraRaderaSå roligt Du och Daniel ska ha denna veckan:) Älskar er
SvaraRadera