lördag 26 januari 2013

UppfinningsRIK

Två av mina vänner på Facebook har i veckan deklarerat att de numera betalat av sina studielån. Jag som har en lång utbildning varav några terminer utomlands har svårt att se att den dagen kommer att infinna sig för mig, men däremot hoppas jag att vi kanske en dag ska ha betalat av resten av våra lån.

Jag är glad att mina föräldrar fostrat oss barn till att vara skötsamma med våra pengar. Det är intressant att se att vi sju barn ändå har ganska olika grundläggande inställning till hur man hanterar sin ekonomi. Jag vet att jag någon gång läst en intressant artikel om att ekonomiskt sinnelag faktiskt till stor del är genetiskt, men minns inte var. Själv är jag ganska snål i grund och botten men gillar att då och då bränna pengar och mår jättebra av att få känna mig lite generös.

Idag tänkte jag i alla fall dela med mig av några av mina tips på hur vi långsiktigt har byggt en ekonomi som blir mer och mer stabil - som en ganska långsökt koppling till veckans ord uppfinningsrik.

Vi bestämde oss tidigt för att aldrig ta lån för lyxkonsumtion. Däremot ansåg vi att den bästa investeringen vi kunde göra var en bra utbildning, så vi levde på (ett!) studielån under studietiden och båda jobbade extra som timanställda. Det enda lån vi tagit utöver det är ett huslån. Detta innebär att vi alltid kört runt i väldigt skruttiga bilar och genom åren har vi dessutom bott i en hel del sunkiga områden.

För ungefär tio år sedan fattade vi beslutet att lämna Stockholm för att flytta till Blekinge. Vi gjorde uppoffringen att lämna nära och kära där för att kunna bygga ett liv med högre livskvalitét här "på landet". Eller, det roliga är att om vi stannat i "Stockholm" hade vi fått nöja oss med att bo i någon förort någonstans medan vi här i Blekinge hade råd att köpa ett hus mitt i stan. Här bor vi på gångavstånd till både havet, jobben samt barnens skola och aktiviteter. Dessutom har jag både föräldrar och syskon här, så vi har ju ändå ett socialt nätverk som hjälpt och stöttat massor genom åren.

Vi köpte ett (billigt) äldre hus med stort renoveringsbehov. Nu hade vi ju den fantastiska förmånen att få massor av hjälp av min pappa och min bror som är überhändig, och utan honom hade vi ju aldrig kommit undan med så låga renoveringskostnader. Men jag kan ändå ge lite tips kring hur vi tänkte. Vi bodde i ett halvfärdigt hus medan vi renoverade för att undvika dubbla boendekostnader. Vi lät renoveringen ta extremt lång tid och klarade på så sätt att betala de löpande utgifterna allt eftersom de dök upp. Vi återvann en del material och letade länge för att hitta prisvärda men snygga och hållbara material. Mitt bästa fynd var köksspisen som vi hittade i en annons i DN för 8.000 kronor men ny kostar det tiodubbla. Vi valde omsorgsfullt var vi la pengarna. Vi beställde till exempel ett platsbyggt kök men målade det själva. Till viss del bytte vi tjänster - till exempel med en kakelugnsmakare. Vi tänkte långsiktigt och funderade mycket på till exempel olika värmealternativ innan vi bestämde oss.

Vi har alltid handlat mycket begagnat. Jag älskar loppisar och auktioner och har alltid ögonen öppna. En del containerfynd har det också blivit genom åren - och en gång sprang jag på ett underbart skåp i en lada som jag genast la ett bud på. Med ny färg och vissa justeringar pryder möblerna ofta sin plats bättre än vad de gjort om vi köpt dem nya. En bonus med detta sättet att inreda är att många av våra möbler/prylar har en historia som gör dem mer värdefulla än dyrare möbler/prylar hade varit.

När vi handlar betalar vi med ett kort som ger oss lite bonus i form av både pengar samt poäng som kan bytas in mot biocheckar. Vi storhandlar oftast utifrån en lista (för att undvika onödiga impulsköp) och handlar varor som är i säsong = billiga. För det mesta lagar vi mat från grunden och tar nästan alltid med matlåda till jobbet. Självklart äter vi ute tillsammans med våra kollegor ibland, men då mer av sociala skäl.

En vän till mig sa att man måste vara rik för att ha råd att handla billigt - och jag fattade först inte vad hon menade. Men sedan fattade jag. Kolla här: Kläder och presenter köper vi jag för det mesta på halva reapriset - ofta handlar jag ett helt år i förväg. Jag har en presentlåda som alltid är välfylld med barnkalaspresenter, som ju annars kan totalt ruinera en. Just nu ligger där tex lego, några spel, radiostyrda leksaker och Beyblades köpta med 75% rabatt. Annars har jag mer och mer börjat handla på internet, där det ju är lätt att hitta lägsta pris på olika sajter som jämför priser, till exempel här eller här.

Barn kostar ju massor hur man än gör, och våra tre får som sagt gå i kläder köpta på rea. Det tror jag inte att de dör av. Däremot aktiviteter till barnen får kosta tycker jag, och de får jättegärna hålla på med musik och konst och idrott precis hur mycket de vill. Det skulle jag aldrig drömma om att försöka snåla med. Däremot har de inte gått på fritids så mycket. Jag har jobbat deltid i nästan alla år och under alla skollov är jag ju ledig tillsammans med dem: en jättefördel med att vara lärare.

Vi har ett sommarställe som vi äger tillsammans med mina syskon. (Tack till mina föräldrar som jobbade och slet för att kunna köpa det till oss!) Eftersom vi är sju familjer som delar på räkningarna kostar det inte många kronor i månaden. Dessutom odlar vi en hel del där på sommaren och sparar alltså en hel del på att äta ekologiskt och närproducerat. Vårt sommarställe ligger mindre än en timme från vårt hem, vilket innebär att det är billigt att ta sig dit. Vi har verkligen ingen hög standard, utan där tar vi dagen som den kommer och njuter av inte behöva tänka på att allt ska vara tjusigt och exklusivt. Det finns planer på att så småningom eventuellt hyra ut stugan under de veckor som vi inte är där för att få en liten extra inkomst.

En annan sak som vi äger tillsammans med en annan familj är vår nyinköpta (men ganska gamla) båt. En båt använder man ju faktiskt inte så ofta och nu är vi två familjer som kan dela på arbete och utgifter.

När vi valt fritidsaktiviteter inser jag nu att vi omedvetet valt saker som ger mervärde. D:s politiska engagemang har inneburit en del resor, ibland för hela familjen. Min tid i Junis gav massor av utbildningar och flera resor inom Sverige. De hade alltid något litet extra att bjuda på: jag har varit på både älgsafari och chokladprovning. Dessutom var det flera trevliga helger på hotell med god mat och trevligt sällskap - en gång fick jag till och med ta med barnen alldeles gratis. Vi tillbringade även en hel semestervecka i skärgården på läger. Eftersom jag (och till viss del D var ledare betalade vi ingenting - inte ens för maten. Under mina år som föräldraledig jobbade jag några timmar som cirkelledare för SV. De hade ett fantastiskt fortbildningsprogram och jag som älskar hantverk fick alldeles gratis gå kurs i både nålfiltning, yllebroderier, blomsterarrangemang och smyckestillverkning.

Jag har genom åren snokat upp en del fonder att söka pengar ifrån. Till exempel har jag två gånger fått pengar av utbildningsförvaltningen för studier, så att jag kunnat åka till Stockholm och träffa kompisar samtidigt som jag gått kurser. En sak som jag ännu inte fått gjort men planerar att göra är att söka Comeniuspengar för en utbildningsresa. Och snart åker jag gratis till Sydafrika - med jobbet!

För ett år sedan ungefär insåg vi att vi bodde lite större än vad vi egentligen behövde och började då hyra ut övervåningen på vårt hus. Under terminerna till olika studenter och under sommaren hyr vi ut veckovis genom förmedlingen Novasol. De tar en hel del pengar för besväret men det är det verkligen värt. Vi kommer att fortsätta hyra ut tills barnen "kräver" mer utrymme och sedan igen när de flyttar hemifrån. Dessutom tittar vi nu på möjligheten att inreda en liten stuga på vår tomt för uthyrning. Detta är ju en förträfflig extrainkomst som i stort sett betalar vårt boende. För några år sedan ändrade de skattereglerna så att det nu är lite mer förmånligt än förr.

Med jämna mellanrum ser vi över vår ekonomi för att se om det är något som vi kan förändra. Beslut vi fattat vid sådana tillfällen är till exempel att betala pengar till A-kassan men inte till facket. Vi sa upp vår fasta telefon för ett tag sedan eftersom alla i familjen nu har egna mobiler. Vi fattade ett beslut om att just nu inte pensionsspara utan istället amortera på huset. Och så vidare.

En sista viktig lärdom som jag gärna delar med mig av är att vi alltid har försökt att behålla ungefär samma levnadsstandard när vi höjt våra inkomster. För de extra tusenlapparna har vi istället för att "leva upp" amorterat, eller köpt något sedan länge planerat. Jag sätter alltid undan pengar till sparande/amortering direkt när lönen kommer istället för att vänta till slutet av månaden och "kolla hur mycket som finns kvar". Numera dras faktiskt även automatiskt pengar till varsitt konto vi öppnat för resor och andra roliga saker.

På tal om pengar...

3 kommentarer:

  1. Ni är mina ekonomiska hjältar. :) Mycket bra skrivet. Vi har sparat-levt upp-sparat-levt upp-sparat-rest-sparat-rest-sparat-flyttat utomlands och så några gånger till av samma runda. Rätt kul liv, men särskilt ekonomiskt stabila kanske vi inte skulle kallas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att ni har gjort rätt. Man sparar ju just för att kunna unna sig sådana saker som ni gjort. Det där med vem som har mest prylar när man dör är ju helt oväsentligt - vi tänker också som er att det är upplevelserna som räknas:)

      Radera
  2. Jag är glad att jag gifte mig med Tobias, har fått lära mig mycket om det här med pengar. Vi har mötts på halva vägen, och hittat en lagom nivå. Vem vill leva på yoggi och baguetter när man är i Rom, för att sedan kunna resa nästa månad igen? Nej, livet är till för att njutas, så gott det går i alla fall. Just nu försöker vi hitta en lagom balans på det där med att vara ekonomiska, men ändå hitta guldkanten i vardagen (= typ Island). Kram!

    SvaraRadera