|
Min brygga |
Jag har ju börjat läsa italienska. För att komma ihåg de nya orden funderar jag mycket på vad de egentligen betyder. Till exempel heter "söndag" "Domenica" på italienska.
Guds dag. När jag var liten tyckte jag att söndagar var ganska tråkiga dagar - det kändes alltid just som att de tillhörde någon annan. Nu vaknar jag på söndagar med en förväntansfull känsla som grundar sig i att söndagar är den dag i veckan som faktiskt är
min. Söndagen är det en dag av ensamhet och stillhet för mig. En dag av sökande inåt. Idag har varit en perfekt sådan dag. Jag vaknade av mig själv, låg kvar i sängen en liten stund. Tittade ut och såg att solen sken från en klarblå himmel. Tog en tre-timmarspromenad längs med vattnet med mysig musik i öronen och fågelmatningsbröd i fickorna. Låg i en timme säkert på min favoritbrygga och tänkte, lyssnade på vågskvalp, iakttog solglittret som dansade över fjärden och bara existerade. Jag antar att man kan säga att söndagar nu för tiden är mer "Guds dag" än de någonsin tidigare varit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar