Kursen i visuell kommunikation. Den handlar så klart massor om vad bilder symboliserar. Därför kommer jag på mig själv hela tiden med att fundera över vad olika saker symboliserar nu. Eftersom jag har gott om tid att tänka blir det lite som att meditera. Jag har inte med mig vår systemkamera hit, men går ständigt med mobilkameran i beredskap och letar efter objekt att fotografera. Även det jag inte avbildar utan bara iakttar genom kameran analyserar jag.
Många gånger har jag funderat över att kameran ofta blir en barriär mellan mig och det jag upplever. Säkert har även du stått vid någon sevärdhet och upplevt den där muren av kameror som riktas åt samma håll. Upplevt hur alla är så upptagna med att ta den perfekta bilden att de glömmer att verkligen vara i det ögonblicket. Som om det inte räknas att du varit där om du inte har bildbevis. Vissa missar hela semestern eftersom de är så upptagna med att fotografera. Intressant nog upplever jag just nu, att i vardagslivet har kameran exakt motsatt effekt. Jag ser detaljer jag i vanliga fall skulle missat. Det får mig följaktligen att tänka tankar jag annars skulle ha missat. Låt mig ge ett par exempel.

Svampar. Jag tycker att det är otroligt fascinerande hur de fungerar. Varje svamp är en unik individ, till synes åtskild från resten av beståndet. Tittar man under ytan hittar man dock mycel - långa, fina trådar som binder dem samman. Visst är det så med oss också. Vi tror att det vi tycker och säger och gör bara angår oss själva, medan det i själva verket direkt eller indirekt påverkar massor av människor runt omkring oss. Ett vänligt ord i en riktning får återverkning länge, länge. Ett obetänksamt yttrat elakt ord ger tyvärr även det genklang längre än vi tror. Vi är en del i ett större sammanhang. Och vi är , precis som svamparna, länkade till alla dem som levt före oss.

Löv. Min 9-åring pratar mycket om att vi faktiskt skulle dö utan träden, eller rättare sagt deras löv. Fotosyntesen. Hur fantastisk (och svår att förstå) är inte den egentligen? Har du någonsin funderat över varifrån trädens massa kommer? Tror du att virket kommer från jorden som trädets rötter växer i? Eller vattnet rötterna suger upp? Tänk igen. Det är ju trädens löv som gjort om koldioxidet i luften till syre och... just det, kol! Utan löv, inget nytt syre. Och sedan, när de faller ner på hösten och jag blir lite så där deppig över hur mörkt och ruggigt det blir, så har ju löven ytterligare en viktig funktion att fylla. Då blir de så småningom odlingsjord. Utan den jorden skulle ju inget gro och växa nästa vår. Igår när vi var på promenad var S tyst och lite ledsen en lång stund. Han ville inte säga vad det var, men efter en lång stund sa han att han är så orolig för att vi människor förstör miljön. Jag upplever ofta att de barn som lever idag är medvetna om människans roll i miljöfrågan på ett helt annat sätt än vad jag var när jag växte upp. Kanske de kommer att bli bättre än min generation på att ta hand om vår planet och våra träd. Vill du också göra skillnad?
Plantera ett träd idag, vetja!