torsdag 9 februari 2012

Om bön

Människor som utövar andlighet är tydligen mentalt och fysiskt friskare, hanterar stress bättre, har bättre äktenskap och lever längre. Ett påtagligt exempel på det såg man i det försök där man vaccinerade en grupp människor med influensavaccin. De i gruppen som utövade meditation var betydligt mer motståndskraftiga.

Jag studerar ju Mystik och spiritualitet på Lunds universitet den här terminen. Än så länge har jag bara hunnit gräva ned mig i judendomens mystika inriktningar. Väldigt enkelt uttryckt ägnar sig de mystika inriktningarna av våra världsreligioner åt att försöka uppnå en kontakt eller förening med Gud, Världsanden, eller vad man nu väljer att kalla det där som är större än självet. Det är intressant att lära sig om vilka tekniker som används för att uppnå den där kontakten. En av de vanligaste teknikerna är (så klart?)bönen.

Jag är uppvuxen i en familj där bön var ett naturligt inslag i vardagen. Jag ska väl erkänna att bönerna ofta (i sin helhet) lät GodeGudvälsignamatenamen, trots att vår mamma försökte lära oss att be med vördnad. Någon gång berättade hon en berättelse om hur änglarna flög fram och tillbaka över himmelen med en korg på varje arm. När barnet i berättelsen reagerade på att alla änglarna flög med tung övervikt åt ena sidan visade det sig att den ena korgen innehöll de önskningar människorna uttalade i sina böner, medan den andra korgen fylldes med det de visade tacksamhet för.
Vilken av dina korgar väger mest:
önskemål eller tacksamhet?
Så här är min tanke: kanske en del av hemligheten med att den där bättre hälsan och allt beror på att de människor som ber gör följande...

1. Kommer ihåg att visa tacksamhet. Då blir man varje dag vid bönestunden påmind om allt bra man har i livet vilket ju borde leda till positivt tänkande samt att man blir mer nöjd och tillfreds med livet.
2. Funderar över vad som fattas i livet; alltså ägnar en liten stund varje dag åt att sätta upp mål. Därigenom borde ju livet få mer mål och riktning.

Tänk att Mia Törnblom och Oprah tycker att deras Tacksamhetsdagbok är så revolutionerande!

onsdag 8 februari 2012

Musiken i mitt liv

Idag skriver min syster om sitt liv i musik. Det sände mig på en riktig nostalgitripp, så här får ni följa med på mitt liv i musik... Jag kan redan nu varna för att jag absolut inte har någon speciellt creddig musiksmak. Och att ni som inte känner mig väl kanske inte får ut något av att läsa just det här inlägget.
Under mina barndomsår står Maritza Horn helt ohotad som starkaste musikminne. Jag har redan skrivit om hur jag satt framför lp-spelaren och grät till hennes tolkningar av gamla skillingtryck. Från min mammas sovrum hördes ofta en sång som också fick mig att gråta en skvätt. Det var en tonsatt version av Dan Anderssons dikt Cissi av Lasso.
Mina första riktiga idoler var Pontus och amerikaner. Min snälle och i mina ögon rike storebror köpte en Lp-skiva med dem åt mig på min födelsedag och den lyssnade jag nästan sönder. Så passande att ett av spåren handlade just om min bror och jag. Av min bror lärde jag mig tycka om Simon and Garfunkel och även mycket av den 50/60-tals musik som han hade nästan obegränsat med tillgång till genom sin bästis Håkke.
Min storkusin gifte sig och flyttade till USA. Hon skickade hem kasettband med sin vackra handstil på. Ni som är i min ålder minns säkert hur man satt framför radion och spelade in Blandband. Ibland klipptes låtarna av litegrann. Hennes band hade alltid små radioreklamsnuttar på sig, vilket jag fann otroligt glamouröst. Det var nog där min dröm om att en dag få bo i USA väcktes. Av alla låtarna på blandbanden är det nog stämningen i Hotel of California jag minns bäst. Och möjligtvis All I want to do is make love to you. Fortfarande ryser jag litegrann när jag hör raden You can imagine his surprise when he saw his own eyes.
Högstadiet på Rödebyskolan var ingen direkt lycklig tid för mig och jag har faktiskt inte många minnen från de åren. Vi väntade varje vecka med spänning på Tracks på TV, och varje gång de första ackorden i Mauro Scoccos Sara drog igång så ropade vi på min äldsta syster Monna. Min egen Tracks-favorit var nog Jakob Hellman (har ni hört att han ska göra comeback?). Annars är många av mina musikminnen från denna tiden andras favoritmusik. Midnight Oil är ett annat band som jag "ärvde" av min syster Monna.

Här är han.


En av mina kompisar var dödligt förälskad i Joey i NKOTB och skulle gifta sig med honom. Hon åkte till och med till USA för att stå utanför hans hus och vänta på att han skulle komma ut. Jag har starka minnen av att vi brukade låna nyckeln till IOGT-lokalen i Bostorp och så spelade vi NKOTB på hög volym och körde "gympapass" till deras låtar. Mest sprang vi nog runt, runt. En annan kompis lyssnade mycket på Madonna och lärde mig att uppskatta hennes musik. För mig har Madonna alltid symboliserat kvinnokraft. Att våga bryta mot invanda rutiner och människors förväntningar. Det var så min vän Malin var, som jag så starkt förknippar med Madonnas musik. Favoritalbumet är Like a prayer, som jag kan lyssna på hur många gånger som helst. Jag älskar alla låtarna lika mycket.

Det slår mig nu att nästan all musik som jag började lyssna på från och med gymnasietiden är kopplad till olika killar jag var ihop med eller intresserad av. Undantaget var väl Staffan Hallstrand och Orup, som jag nog hittade helt på egen hand. En av de äldre killarna jag spanade på hade alltid för långa jeans och blonda dreadlocks. Han lyssnade på Bob Marley, och då kände jag mig nästan cool nog att prata med honom eftersom min underbara stockholmskusin introducerat mig till Bobbans musik och till och med hade bilder på sig själv tillsammans med Siggy Marley. Buffalo Soldier, Could you be loved och Redemption song är några favoriter. En snygg fransk-kanadensare sjöng I just can´t help falling in love with you för mig och då började jag lyssna på UB40.  Jag åkte till Cypern med min kompis och vi dansade halva nätterna till bland annat Right said Fred, och deras I´m too sexy som var stora då. Innan jag gick på utestället Ritz i Karlskrona med gymnasiekompisarna träffades vi hemma hos storasystern till en av kompisarna och tittade på musikvideos på MTV. På en av våra klassfester dansade jag tätt tillsammans med någon fin kille i klasen till Elton Johns Your Song och sedan dess har jag gillat den.
Efter gymnasiet flyttade jag till USA och därifrån kommer nog mina flesta musikminnen. Robyn hade just slagit igenom stort och som stolt svensk lyssnade jag mycket på henne. Mina rumskompisar dränkte mina öron med country, och jag som alltid haft just country som hatobjekt fann mig efter ett tag i att riktigt uppskatta det. Shania Twain får representera den här perioden av mitt liv.
En kortare romans lärde mig att lyssna på Frenté och Ska-band såsom The Specials. Jag var kär i en annan kille som var riktigt musikgalen. Han var dålig på att tala om känslor, men han sjöng Cranberries You're so pretty för mig och fick mig att falla ännu mer. En annan kille jag gillade skänkte mig hela sin musiksamling och då lärde jag mig att uppskatta The Doors.
Sedan flyttade jag hem till Sverige igen och lyssnade mer och mer på något min man kallar KvinnaMedGitarr. I wish I was a punkrocker kan få symbolisera den delen av mitt musikliv. Sedan träffade jag Daniel och insåg ganska tidigt att 95% av alla hans CD-skivor hade minst en stor afrofrisyr på omslagsbilden. Jag har aldrig riktigt lärt mig att uppskatta den hårda funken, men Erik Gadd spelades mycket hemma hos oss under alla våra Stockholmsår. Bo Kaspers Orkester är ett annat av de få band som min man och jag båda uppskattar.
Sedan kom barnen och min egen musiksmak fick stå tillbaka för Mora Träsk och alla vaggvisor jag sjungit genom åren. För Lydia och Jakob sjöng jag alltid Lilla Lasse går och gråter när de var ledsna. Sov nu, lilla ungen min är "Simons" sång.
...Under de senaste åren har jag inte lyssnat lika mycket på mina storasyskons musik, utan nu letar jag istället bland mina småsyskons favoriter. Men det kanske är en annan historia.

tisdag 7 februari 2012

Ordning: Mysig atmosfär

Min syster frågade vad jag skulle göra när det var ordning överallt här hemma. Svar: När Ordning väl råder hemma hos oss tycker jag att det finns en sak som är pricken över i för att få till en riktigt mysig atmosfär: Goda dofter. Nybakat är ju den bästa doften så klart, men i brist på det har jag en hel arsenal att ta till:

Jag är en doftljusjunkie. De bästa doftljusen finns hos Yankee candle. Av dem jag testat är clean cotton min favorit. Skriv upp dig på deras mailinglista och passa på att handla när de har gratis frakt. Ljusen är dyra och jag kan istället tipsa om en produkt som heter wax potpurri. De används tillsammans med en s.k. aromalampa. Du tänder ett värmeljus under vaxet och då smälter det och sprider härliga dofter. När du vill byta doft tänder du ljuset bara en halv minut så kan du lätt få ur det gamla vaxet.

Annars fick jag min absolut bästa doftupplevelse någonsin på spa i Varberg. Helgen där var en av de absolut bästa i mitt liv, och den känslan ville jag gärna ta med mig hem. I deras shop sålde de mycket riktigt den produkt som spred väldoften: Dofta katalytiska (luftrenande) oljelampor. De utvecklades ursprungligen för att neutralisera otäcka lukter på sjukhus, och idag säljs alla möjliga dofter till dem. De kostar en slant, men jag kan verkligen rekommendera de här vackra lamporna.

En av mina mest minnesvärda doftupplevelser
 kom från en sådan här.

Massageolja i doftljusformat kanske du har hört talas om? Man tänder ljuset, och efter en stund har du mysig varm massageolja att använda. Jag har ju lyckan av att ha en egen sjukgymnast hemma som är duktig på det där med massage, och vi köpte en variant på de här doftljusen. Klart godkänt, men ett tips är att du lika gärna kan värma massageoljan i micron en liten stund. Om du vill testa massageoljeljuset har du en variant här. 
Bild från aromacreative.com


När vi planerade vårt hus stod ett badkar väldigt högt upp på min önskelista. När jag började leta på nätet hittade jag varianter med ångbastu, vilket jag någon gång provat och verkligen uppskattat. Vårt badkar stod här hemma ganska länge utan att all elektronik (bubblor, värmare, radio, ånga) kopplades in, men nu fungerar det äntligen och jag älskar verkligen just ångfunktionen. Det bästa är att kan fylla på olika aromaoljor, så att ångan lugnar, piggar upp, rensar täppta näsor eller vad man nu vill. Här hittar du massor av varianter. Om du inte har ångbastu i ditt badkar kan du ju använda en aromalampa för att sprida doften hemma. Då fyller du på lite vatten i lampan och endast ett par droppar av den olja du väljer att använda.

måndag 6 februari 2012

Bagels

I helgen bakade jag bagels för första gången på jättelänge. Det är mer än gott. När jag bodde i Utah fanns det ett bageri som hade säkert 20 olika sorter - gissa om det var svårt att välja.  För några år sedan hittade jag äntligen ett recept på bagels som jag gillar riktigt mycket. Om jag ska lyxa till det ordentligt blir det valnötter eller möjligtvis blåbär i degen, men det är lite omständigt. Enklare är att göra dem helt vanliga och så strö på olika toppings innan man ställer dem i ugnen. Prova riven ost, grovsalt, vallmofrön, sesamfrön, vitlökssalt eller kummin.



Blanda 17 dl vetemjöl (helst special) med 0,5 msk salt i en matberedare. Smula ner 50 g jäst. Häll över 37-gradig degvätska bestående av 5 dl vatten + 0,5 dl ljus brödsirap + 2 msk flytande margarin. Bearbeta degen i minst 8 minuter (försök dig inte på att göra det här för hand...). Dela degen i 16 bitar. Rulla varje bit till en liten boll och låt vila 5 minuter. Platta till den lite, kör igenom tummen och gör ett stort hål i mitten. Jäs dem under bakduk i 30 minuter. Koka dem sedan 2 minuter på varje sida i 4-5 liter vatten + 2 msk socker. Lägg på en plåt, strö över önskad garnering. Baka i 200 graders ugn i ca 30 minuter.

Godast är de rostade, med philadelphiaost på. Här hittar du en lista med andra förslag, om du vill vidga dina vyer lite.

söndag 5 februari 2012

Etiska dilemman

Jag har fått ett roligt uppdrag: Tillsammans med någon av mina barn ska jag gå och se de nya barnfilmerna som släpps under året. Sedan bedömer vi hur bra filmerna passar att använda i Junis barnverksamhet Moviekids. Min uppgift är att skriva ihop några diskussionsfrågor att använda i gruppen utifrån Junis profiler Demokrati, Drogfrihet, Miljö och Internationell solidaritet. I helgen har vi hunnit se både Mästerkatten och Alvin och gänget 3.
Bild från IMBd.com
Jag känner att jag fick ut betydligt mer av filmerna än vad jag brukar få. Nu fick jag ju bearbeta dem på ett helt annat sätt. Här är de frågor jag skrev ihop om Mästerkatten:

Mänsklig miljö:
1. Tänk på någon du vet som beter sig dumt. Kan det finnas någon förklaring på det? Kanske känner han eller hon sig ensam eller sårad, precis som Humpty Dumpty? Humpty Dumpty visar sig vara god innerst inne. Är det så med alla?
2. Mästerkatten gör allt för att hans låtsasmamma ska känna sig stolt över honom. När är dina föräldrar extra stolt över dig?
3. Hur visar man för någon att man är kär? Mästerkatten bråkar mycket med tjejen han gillar. Är det ofta så?

Om droger:
Mästerkatten går in på en bar där alla dricker öl och beställer mjölk. När kompisarna dricker alkohol, hur gör man för att våga vara annorlunda?

Internationell solidaritet:
Guldgåsen hamnar i ett helt nytt land där hon inte känner någon. Hur får man ett sådant barn att känna sig välkommen?

Demokrati:
Humpty Dumpty är inte en speciellt bra ledare. Hur skulle hans vänner ha kunnat få honom att tänka till?

lördag 4 februari 2012

Ordning: garderoben

I natt frös rören hos både mig, mamma och bror min. Kallt!

Förmiddagen har ägnats åt ännu mer röjning här hemma. Två stolar som stått och skräpat här hemma kördes hem till någon som behövde dem bättre. Vi är på väg tilll tippen med lite mer skräp, bland annat lite trasiga tekniska prylar. Tänk vad mycket sladdar och annat man samlar på sig genom åren. Från och med nu ska jag följa det här tipset: "När ni köper tekniska prylar: Lägg sladdar, instruktionsböcker och andra tillbehör i en ziplockpåse och märk den väl. Förvara alla påsar på samma ställe. När du gör dig av med prylen, kasta även denna påse."

I veckan har jag skapat lite mer ordning i min garderob. Någon sa en gång att de flesta människor använder 20% av sina kläder 80% av tiden. Jag är inget undantag. I min garderob hänger massor av kläder som jag inte använder. Lycko-Gretchen ägnade massor av tid åt att rensa både sin egen och andras garderober, och jag tyckte att det lät som ett enkelt sätt att bli lite gladare på. Jag följde hennes strategi:

1. Ta ut alla onödiga tomma galgar.
2. Titta extra noga på allt som fortfarande har kvar prislappen, som jag fått i present, som inte passsar just nu eller som jag förknippar med graviditet.
3. Titta efter dubletter. Om jag har tre ungefär likadana svarta koftor kanske jag egentligen bara använder en av dem?
4. Behåll kläder med känslomässigt värde - men förvara dem inte i garderoben.

Gretchens bonustips: Föreställ dig redan från början någon som du ska ge kläderna till; då är det lättare att göra sig av med dem. (Fast denna gången gjorde jag bara två högar: kasta. ge till second hand.)

Jag har dessutom börjat lägga undan sommarkläder under vinterna och vinterkläder under sommaren. Det sparar lite plats i garderoben.

Har du några bra garderobstips?

fredag 3 februari 2012

Jag vill int' bli bitter

Jag har av någon anledning haft flera samtal om bitterhet den här veckan.

När det har hänt något jobbigt i ens liv måste man (så klart) få bearbeta det i lugn och ro. Det finns dock vissa som inte kan gå vidare och släppa det som hänt. Jag har alltid haft en tendens att älta saker och jobbar hårt med att låta bli. Jag har läst de första raderna i AA:s bön om sinnesro många gånger och försökt ta till mig det som står där:

Bilden har jag lånat från naturligtvisare.se
"Acceptera det jag inte kan förändra". Jag tror verkligen att en stor del av nyckeln till ett lyckligt liv ligger just där. Ändå lägger jag ner en hel del oro alldeles i onödan på att tänka på saker som faktiskt ligger utanför min kontroll. Det blir kanske tydligare vad jag menar om du tittar på bilden med cirklarna nedan. Tänk dig, att i den stora cirkeln finns allt jag känner till om världen, alltså allt som ryms i mitt medvetande. Endast det som ryms i den inre cirkeln har jag inflytande över och kan påverka. Där ryms alltså till exempel hur väl jag tar hand om min kropp och mina vänner samt vad jag ägnar min tid åt. Utanför det finns allt som jag inte kan påverka. Hur andra beter sig. Vissa aspekter av min hälsa. Vad som har hänt i det förflutna.

Inflytandecirkeln. Rita gärna upp en egen och för in de saker du lägger din energi på i rätt cirkel.
Kanske upptäcker du också att du ödslar energi på saker du faktiskt inte kan påverka?

torsdag 2 februari 2012

Till Paris

Nej, jag ska inte åka till Paris. Men i helgen fick jag tillfälle att resa dit i tanken. En av övningarna vi gjorde på ledarutbildningen var att sätta ihop en musikal på bara en och en halv timme. Vi delades in i fyra grupper som fick göra en akt var. Varje grupp fick själv dela in sig i skådespelare, rekvisitaansvariga, kulissmålare, regissör, dansare, kompositör (minst en sång per akt). Jag skyndade så klart att ansluta mig till kulissmålarna. Till varje akt skulle målas en två meter hög kuliss. Vår grupp bestämde snabbt att scenen skulle utspelas på ett café. Det var jätteroligt att skissa på hur vår kuliss skulle se ut, och här ser ni resultatet:


Vi diskuterade fram och tillbaka på vad som "typiskt franskt".
Det blev rutig duk, sirliga möbler, en vinflaska, en baguette och en romantisk ros.
Musikalen blev otroligt proffsig för att vara gjord på så kort tid. Så blir det när alla använder sina styrkor och gör det de är allra bäst på! Vi lärde oss att det där är lite kulturellt betingat. Vi svenskar, liksom japanerna, har lärt oss att försöka utveckla våra svaga sidor. Amerikanerna har en tendens att jobba med det de redan är bra på och utveckla sina styrkor ännu mer. På vilket av sätten tror du att man kommer längst i livet?

onsdag 1 februari 2012

Blommor och choklad

En av mina fina chefer på jobbet kom och gav oss blommor och choklad. Bara så där. För att pigga upp lite i vintermörkret. Gåvan orsakade intressanta snack runt fikabordet om det där med att känna sig sedd, och sedan har jag tänkt vidare på det där. Känner du dig sedd? Har du gåvan att få andra att känna sig sedda?Hur stor del av skilsmässostatistiken beror på att folk inte känner sig sedda? Behöver män och kvinnor bli behandlade på olika sätt för att känna sig sedda?Vad innebär det att känna sig sedd?

Idag hände det något som fick mig att fundera ännu mer på begreppet att bli sedd. Min 7-åring säger mamma många hundra gånger om dagen. Vilket jag i och för sig är jätteglad över - förut kallade han mig Marie. Många hundra gånger om dagen. Idag slog det mig: Han säger mitt namn ända tills jag säger ja. Det sociala spelet fungerar så här: Jag pratar. När jag är redo att lämna över ordet till dig tittar jag på dig för att bekräfta att det är din tur att prata. Min 7-åring har inte så bra koll på det sociala spelet (han är lätt autistisk) och har inte på egen hand lyckats plocka upp den normen. Jag berättade det för honom idag. När jag tittar dig i ögonen så betyder det "ja". Då kan du sluta ropa på mig.

Alltså, en parallell: När jag får dig att känna dig sedd säger jag ja. Ja, du duger. Ja, du gör ett bra jobb. Ja, jag uppskattar dig. Och då kan du slappna av en smula.

Chokladen (Noblesse biscotti) var god. 
Spring och köp. Till dig själv eller till någon annan.
Bild från Marabou.se