Tack för idag - inatt sover jag gott

Svenskarna har ju verkligen tagit halloween till sina hjärtan, trots (eller kanske just därför att?) att det är så amerikanskt. Jag tycker att det är lite konstigt att vi inte istället tar Thanksgiving till våra hjärtan. Jag gillar verkligen konceptet med en dag då vi tänker extra mycket på allt som vi är tacksamma för. Dessutom står det grymt god mat på bordet just den dagen...

Ni som inte läste min blogg förra året vid denna tiden hittar mina favoritrecept på stuffing och gröna bönor här. I år firade vi thanksgiving en dag för sent - alltså idag. På menyn stod även kalkon, gräddsås gjord på skyn, majs, nybakta frallor och potatismos. Våra amerikanska gäster hade önskat sig pumpapaj till efterrätt. Efter mycket letande hittade jag butternutpumpa (även kallad butternutsquash) i vår lokala ICA-affär. Jag använde det här receptet. till och med D, som egentligen inte gillar pumpapaj, tyckte att det var gott. Istället för pumpa på burk kokade och mixade jag alltså färsk pumpa. Jag vill gärna ge er ett snabbt och lätt recept på en pajbotten som passade jättebra till:

Pajbotten: Blanda ihop 3 dl smulor av digestivekex (lägg hela kex i en ziplock-påse och banka sönder kexen med en kavel), 1 dl smält smör, 1/2 dl socker och ev 1 tsk kanel. Du kan blanda ihop pajdegen i påsen! Baka i 175 graders ugn i ca 7 minuter.

 

Fulsöt kalkon på pumpapajen.
Fyra pepparkakor och vit choklad.

Tacksam

I morgon firar amerikanarna Thanksgiving med pompa och ståt. Jag laddar för att laga thanksgivingmiddag på fredag med att träna på att vara tacksam. Idag är jag tacksam för de prylar som underlättar vardagen. Tänk bara att ha en tvättmaskin som fungerar. Här får ni ett utdrag från intervjun jag gjorde med min far häromdagen- tänk att det bara är en generation sedan:

Vi hade ingen tvättmaskin i det nya huset. Man kokade tvätten i en gryta som hade eld under sig. Det var en koppargryta, så vattnet kokade ganska snabbt. Man tvättade inte så ofta, utan hade kläderna minst en vecka. Dels tvättade man lite ”vanligt” kanske en gång i veckan eller så – det var skolkläderna och så. Sedan hade man ju stortvätt, och det var inte så ofta. Det var precis som det låter – då tvättade man lite mer. Man kokade mattorna man hade i huset och sängkläderna. De grova arbetskläderna som far hade på sig behövde man inte tvätta så ofta, utan bara då och då. Då tvättade man dem i en särskild tvätt. Först en gryta med lite finare tvätt och sedan grövre tvätt.

I början sydde mor alla våra kläder, ganska långt fram faktiskt. Hon var jätteduktig på att sy. Vi var alltid någotsånär välklädda. När jag var barn hade jag bara två uppsättningar skolkläder att välja mellan, och en del som var ännu fattigare hade inte ens det. Jag kom ihåg en klasskamrat. Fröken frågade ”var var du igår”. ”Ja”, sa pojken, ”då var jag hemma för mamma tvättade mina byxor”. Han hade bara ett par byxor och han kunde inte gå i skolan den dagen hans mamma tvättade dem. Hon villle tvätta dem på en vardag, för på söndagarna skulle man helst inte göra några sådana saker.

Trappan i Klackamålahuset är idag sliten av många fötter.
Vet inte vem som har tagit fotot?