Benny

Idag fick jag tillsammans med några av mina elever tillfälle att lyssna på Benny Grünfeld. Benny är 85 år gammal och har ägnat de 20 år som gått sedan pension åt att berätta för skolelever om sina upplevelser i koncentrationsläger under andra världskriget. När Benny var 16 år gammal hamnade han, tillsammans med stora delar av sin familj, i Auschwitz. Han blev dömd till döden flera gånger under sin nästan ett år långa vistelse där, men lyckades på olika sätt klara sig undan. Benny har närapå fotografiskt minne och har skildrat många av de scener som etsade sig fast i hans minne under det året. Bland bilderna han visade för oss fanns döda och lemlästade kroppar, hårt arbetande fångar och barn på väg till gasugnarna.

Benny är så rädd att kunskapen om vad som hände i koncentrationslägren ska dö ut med honom och andra i hans generation. Han är rädd att historien kommer att upprepa sig om vi inte lär våra barn om vad som hände. Om du/dina barn inte har läst det jobbiga men intressanta materialet om förintelsen Om detta må ni berätta finns det här. Jag ville gärna berätta för mina barn vad jag upplevt idag, samtidigt som jag vill skydda dem från den verkligheten. Om du har barn - hur gör du med dem när det gäller sådana saker? S frågade till exempel på vilka sätt fångarna i koncentrationslägren dog. Den frågan valde jag att inte svara på.

Om du vill försöka förstå mer om mekanismerna om hur fångar/fångvaktare beter sig under liknande förhållanden tycker jag att du ska besöka Philip Zimbardos sajt här. Där finns massor av information om hans fängelseexperiment på Stanford.

Jag har alltid fascinerats och äcklats av en av personerna som Benny pratade lite extra mycket om. Doktor Mengele - läkaren som utförde hemska experiment på människokroppen och var så intresserad av tvillingar. Benny tipsade om boken I was doctor Mengele's assistant. Jag både vill och vill inte läsa den.

Benny har har lovat sig själv att vittna om förintelsen så länge han orkar.